På väg tillbaka

Igår var för första gången på flera veckor så kände jag igår ett sug att skriva av sig lite. Jag har det senaste varit lite avtrubbad och inte tagit in allt som har varit runt omkring mig, men igår så tog det en vändning.

Tidigare så har jag suttit på bussen och bara hängt med i ekorrhjulet, suttit och googlat på saker som jag egentligen inte är det minsta intresserad av, tjuvlyssnat på konversationer utan att egentligen lyssna och skrivit saker som jag egentligen inte menat.

Allt har grundat sig i att min tid inte har räckt till. Mitt stora problem är att jag har extremt svårt att säga nej till folk och inte ta på mig extra uppgifter.

Ett typiskt exempel är i våras när jag sitter på en årsstämma för vår samfällighet som representant för vår bostadsrättsförening.

När punkten om val av ordförande kommer upp så blir det knäpptyst. Något som jag inte gillar. Jag får frågan av den avgående ordföranden om jag kan tänka mig att bli ny ordförande? Jag hade lovat min fru att jag inte skulle ta på mig fler åtaganden, men så var det detta med att säga nej. Vips så var jag ordförande för samfälligheten, med allt vad det innebär.

Jag tror att detta är den största boven i dramat. Jag har så mycket tankar i huvudet att jag inte kan sortera dem ordentligt och allt bara flyter ut i en grå massa, men igår så var första gången på länge som jag bara satt ner och försökte ta in omvärlden.

Så förhoppningsvis så blir det lite mer liv på denna sidan.

Förhoppningsvis så blir det fler inlägg under dagen då det är dags för avslutning med BK Skottfint. Ett flertal priser skall delas ut. Min förhoppning är att jag skall knipa priset Årets Träningsnärvarorapportör då det är jag som har lagt in all träningsnärvaro under säsongen, men jag håller er uppdaterade.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *