Kategoriarkiv: Romelanda UF

Romelanda i premiären

Nu är det äntligen snart dags igen!
Självklart pratar jag om Skottfintfesten. Bland alla fester som finns så är skottfintfesten något speciellt. En fest där alla har som utgångspunkt att det skall bli en extremt trevlig tillställning.
Ni kommer inte att missa detta event om ni hänger på denna sida.

Just nu är vi inne i en av de tråkigaste perioderna med att spela fotboll. Slutet av januari månad är en period som man helt hade kunnat skita i som fotbollsspelare.

Och det är flera som också har valt att skita i just denna period.
Gårdagens träning var väl en av de glesaste när det kommer till antalet närvarande. 11 tappra spelare trotsade Göteborgs grådassiga väderlek och tog sig upp till Ruddalen. Vi får hoppas att det blir fler inom kort.

Sedan blev det klart i helgen att vi möter Romelanda i premiären. Fy sjutton va kul. Nu gäller det att man inte skadar sig så att man kan konkurrera om en plats i premiären. Just nu är inte konkurrensen så extrem då jag har varit ensam målvakt de senaste träningarna, men man vet aldrig vad som lurar runt hörnet.

Jäklar va sugen jag blev

Satt igår och tänkte på att det hade varit grymt kul att skriva några rader på bloggen igen.

Blogg som är sååå ute, men det skiter jag i.

En av anledningarna till att jag också blev sugen att skriva några rader är att det är dags för en ny serie.
Jag skall (förhoppningsvis) spela i div 4A denna säsong, vilket innebär att jag kommer att få möta båda mina modersklubbar.

Vadå, två modersklubbar?

Japp, jag ser både Romelanda UF och Kode IF som mina modersklubbar. Det kanske inte är ömsesidigt att dessa två klubbar ser mig som deras produkt, men det skiter jag också i.

Så för första gången så skall jag få åka ut till Lunnevi och sätta mig i motståndarna omklädningsrum, vilket kommer bli spännande.

Därför tänkte jag dra igång denna blogg igen så att ni skall få följa med på min resa med BK Skottfint i deras första säsong i division 4A någonsin.

Välkomna tillbaka!

Både gott och blandat

Det blev inget tittande på fotboll igår och det blir inget idag heller. Det är då för jävligt. Min tanke var att jag skulle sticka iväg igår och titta på Näsets SK mot FC Fiskebäck, men i fredags så upptäckte jag att den matchen spelas idag. Tyvärr så krockar detta med firandet av min far som idag fyller 61.

Fy sjutton va gammal den gamle gubben börjar bli. Bara 4 år kvar tills pension.

Gårdagens resultat i fotbollsgöteborg var både väntade och glädjande. Med det menar jag inte att det var väntat och glädjande att Kode förlorade, men i och med att Romelanda vann sin match så kunde inte Kode knipa andraplatsen ändå.

Dock så var det glädjande för Kodes del att Dalen KFF vann sin match i kvalet till trean mot Holmalund. Även Kortedala vann sin hemmamatch med 2-0 vilket gör att det ser ljust ut för Kode att gå direkt upp istället för att kvala.

Om ni undrar hur pokern gick så är svaret enkelt – åt helvete.

Snart dags för ett avsnitt av serien Bron igen. Jäklar va bra den är.

Pokerhajen

Fredagen har börjat. Dags att börja ladda upp ordentligt. Sockerintaget är högt trots att jag är medveten om att mitt blodsocker kommer vara så högt att ”only the sky is the limit”.

Varför pressa sin kropp på detta sätt undrar ni? På samma sätt som brottare sätter sig i bastun innan det är dags för invägning så förbereder jag mig på detta sätt när det är dags för pokerturnering.

För andra gången någonsin så är det dags mig att deltaga i en riktig pokerturnering på Casino Cosmopol. På samma sätt som förra gången så kommer jag känna mig som värsta rookie:n när jag sätter mig vid bordet tillsammans med alla andra mer rutinerade pokerspelare.

Förra gången var jag ytterst nära att komma till finalbordet, men det hade nog inget med skicklighet att göra utan mer att jag inte fattade bättre när man skulle höja eller lägga sig. Vilket gjorde att ingen kunde läsa mitt spel. Det är lite som när jag spelar fotboll. Så fort jag får bollen på fötterna så vet absolut ingen vad som kommer att ske. Inte ens jag själv.

Jag är lite kluven vilken inställning som jag skall ha till turneringen. Samtidigt som man vill gå långt som vill man ju även se landskampen idag. Så jag blir inte besviken om jag åker ut innan 20:45, så lite en ”win-win-situation”.

Imorgon avgörs division 5A. Mitt hjärta håller på Kode men jag tror att Romelanda kniper andraplatsen, men större under har skett.

För er information så har jag fortfarande Bra vibrationer på hjärnan.

Något har man gjort i alla fall

Jag tror nog att jag har bränt mina broar till att spela i min modersklubb någon mer gång i mitt liv. I alla fall så länge som Oscar Marek är tränare för den i alla fall.

För följande notis publicerades under veckan i Kungälvsposten.

IMG_0279

Bloggen som Marek refererar till är mitt inlägg om att Ralle hade lämnat för Romelanda. Där kallade jag honom för Judas, men mycket med glimten i ögat. Något som tydligen inte gick hem hos alla.

Inläggen kan ni läsa här:
Judas kom till byn
Den galna säsongen i ett nötskal

Jag kan bara säga följande: hahahaha!

Den galna säsongen i ett nötskal

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så tappade Kode sin viktiga spelare Rasmus Wilhelmsson till lokalkonkurrenten Romelanda, men nu verkar det som om något märkligt har skett. Ralle har verkar nämligen (enligt säkra uppgifter) vara påväg tillbaka till Kode. Även om så är fallet så tycker jag nästan han borde så springa runt under första träningen med en dumstrut på huvudet.

Detta är i och för sig ett välkommet tillskott till Kode.

Annars är det inte mycket med mig just nu. En infektion i kroppen gör att jag inte kan göra så mycket just nu. Idag är första dagen på länge som jag är feberfri vilket är ett bra tecken. Vi får se hur utvecklingen sker, men hoppas var i träning på måndag.

Man märker även på besöksantalet på sidan att julen är över och att fotbollen börjar dra igång igen.

Judas kom till byn

Såhär i kristna högtider, som trots allt julen är så vill jag passa på att prata om en person som också härstammar ifrån kristendomen. Det är personen Judas. Judas va den personen som förrådde Jesus vilket gjorde att han blev fängslad. Men det Judas gjorde berörde enbart en person, men den personen jag tänker namnge nu förrådde ungefär 25-30 personer.

Det är Rasmus Wilhelmsson som under flera säsonger spelat med Kode, men som nu har skrivit på för lokalkonkurrenterna Romelanda. Detta är ett förräderi utöver sitt like. Jag själv gick ifrån Romelanda till Kode, men det hade att göra med att jag inte fick spela i Romelanda samt att Kode och Romelanda inte låg i samma serie då. Nu när båda klubbarna är på samma nivå så är detta ett extremt förräderi.

Ralle är en av de skönaste personerna som jag spelat med så egentligen vill jag inte skriva något illa om honom men detta svek skall han inte få komma undan med.

Jag och Ralle under vår match mot Kode våren 2012. Foto: Petter Wrenne

Förhoppningsvis så är Ralle miljonär nu, för annars ser jag ingen anledning till att byta klubb. Ett bra samlings ord för detta är nog usch.

Nog pratat om detta… Nästa fråga är hur många kilon som jag kommer att gå upp nu när jag levererat allt godis som jag köpt till jobbet?
Klarar jag mig under 3 kilo i uppgång så är jag nöjd.

En jäkla massa godis. Ungefär 8 kilo för att vara mer exakt

Idag är det förhoppningsvis träning. Länge sedan man sprang på det gröna fältet, men det finns risk att kvällens träning blir inställd. Men jag kommer ändå att få röra på mig då det nalkas innebandymatch idag och inte mot vem som helst utan mot min bror samt kusin. Snacka om viktig match.

Så vi får se om jag skriver något mer under veckan. Beror lite på resultatet.

Fyra blev Fem

Vad har de tre klubbarna som jag har representerat gemensamt?

Jo, alla har ett gul/svart ställ (Näsets bortaställ är gul/svart). Alla spelar även i division 5 nästa säsong.

Fy bövelen va tungt det känns. Vi var så nära att klara oss kvar i fyran. När serien vände så hade vi skrapat ihop endast 4 poäng och när serien slutfördes igår så hade vi fått ihop 27. En bra höst gör vi i alla fall.

Under gårdagens match så hade vi kommunikation hur det gick i de övriga matcherna som hade påverkan för oss. Vi gör 1-0 relativt tidigt efter en grym prestation av Koffe, men innan domaren blåser för halvlek så har Landvetter lyckat kvittera efter att först träffat ribban två gånger (?!?) och på tredje försöket så får de lägga in bollen. Vi ger oss inte och tar återigen ledningen i andra halvlek genom Fredrik Andreasson. Men nu måste vi trycka fram för att göra ytterligare ett mål. Tyvärr så resulterade detta i att en spelare i Landvetter kom fri och kunde enkelt lägga in 2-2 vilket också blev slutresultatet.

Detta är min sämsta tabellplacering genom hela min seniorkarriär. Med Romelandas pojklag så kom vi alltid sämre, men som seniorspelare så är detta det sämsta som jag någonsin placerat mig.

Men även om det kan kännas tufft att åka ur serien så försvann mycket av den mest jobbigast känslan när man kommer hem och möts utav en överlycklig liten skit hemma.

En liten Elsa blir överlycklig när hon får träffa pappa

Nä, nu gäller det att tycka lite synd om sig i några dagar för att sedan sätta igång och börja bygga upp sig inför nästa säsong. Snart börjar min favorit säsong – Silly Season.

Surt sa räven

Sicken inramning det blev på vår match igår.

Innan vår match så tränade ett grön/vitt lag där en gammal målvakt för IFK Göteborg idag spelar. Under hela deras träning så var det en bitsk stämning mellan spelarna i laget. När väl träningen tog slut så blev det helt plötsligt bråk mellan en av spelarna och delar av publiken som kommit för att kolla på vår match.

Upprinnelsen till detta vet jag faktiskt inte, men det verkar vara något som inte stod helt rätt till. Både den delen av publiken som var inblandade samt spelaren avlägsnade sig ifrån platsen.

Då var äntligen matchen igång. Studenterna spelade ett 4-5-1 där deras forward skulle knacka tillbaka bollen till innemitt för att slå på deras yttrar. En taktik som vi läste bra och låg helt rätt i positionerna.

Vi går till vila i halvlek med 1-0 efter att Koffe gjort årets mål redan nu. Ett skott ungefär 10-15 meter in på Studenternas planhalva letade sig bollen in via stolpen. Mäktigt!

Andra halvlek går vi ner i tempo och istället för att sätta fart på bollen så tog vi både 4 och 5 tillslag på oss viket gjorde att Studenterna hade enkelt att försvara sig.

Efter en resultatlös hörna ifrån Studenterna så misslyckas vi i vårt uppspel vilket gör att Studenterna kommer igenom vårt försvar och lyckas pilla in en tåpaj. Jäklar vad jag hatar tåpajar, det
borde vara förbjudet att skjuta sådana.

1-1 blev också slutresultatet. Vi gör ingen höjdarmatch, särskilt inte i andra. Viktigt att ta med sig är att vi inte förlorar.
Idag är det fotografering och informationsmöte som gäller innan träningen. Undra hur bra jag blir på bild denna gång. Jag är ju inte känd för att vara något fotogenisk fenomen direkt.

Lite bilder från förr

Jag går totalt på lågvarv just nu när det gäller att blogga.

Under gårdagen så gick jag och Jennifer igenom lite gamla saker och fann en massa foton. Jag tog mig tid och scannade in dessa på min dator så nu är de sparade för evigt.

Så som en tidig stjärnsmäll så tänkte jag dela med mig av några av dessa bilder. Jag hoppas inte någon av mina vänner/lagkamrater tar illa upp.

Ni som har läste om mig vet att jag träffade Jennifer på Liseberg när jag medverkade i en tävling som hette Flumeride maraton.

Jag fann några foton ifrån denna tävling. På dessa foton ser ni mig och David åka varv efter varv. Jag och David var de två sista i det röda laget. Det gula laget hade vid detta tillfälle fyra deltagare kvar och var på så sätt lite starkare i lagtävlingarna.

Om ni inte märker detta så har jag skaffat mig en go solbränna vid denna tidpunkt. Och ja, det är diskhandskar jag har på mig. Man frös som sjutton mellan varven om man blev blöt.

—–

Under mina ungdomsår som spelare för Romelanda UF så hade vi som tradition att besöka Uddevalla under sommaren och spela en turnering som heter Oddebollen. Vi var ett glatt gäng där teknik inte var primärt utan glädje. Lika mycket tid vi la på fotboll, lika mycket tid la vi på att ragga brudar.

Notera att jag reda på denna tid valde att köra på Adidas skor och Uhlsport handskar. Här kommer bilder ifrån den tiden då flera i mitt lag inte ens var födda.

Fram till 1994 så var ålderkullen födda 1982 ett lag men 1995 så slogs vi ihop med killarna födda 1981. Då klev jag ur målet och blev mittback istället. Ni skådar mig ner till vänster.

Jag hoppas att jag kunde glädja er lite såhär dagen innan nyårsafton.